← Om boken

Mauritz Stenson · Slutmanus

Här och nu

Osynliga ärr. Ett öppet hjärta. Ett liv.

KAPITEL 45 · VÄRDIGHET SOM MOTSTÅND

Värdighet är ett ord som lätt låter högtidligt.

För mig är det mer praktiskt än så.

Det är sättet vi talar med människor när de är beroende av hjälp.

Sättet vi ser på den som inte kan göra det hon gjorde förut.

Sättet vi behandlar den som står längst från makten i ett rum.

Värdighet märks tydligast när någon hade kunnat ta den ifrån dig men valde att låta bli.

Hjälp utan förminskning

Att behöva hjälp förändrar inte människovärdet.

Ändå kan själva sättet hjälpen ges på göra en människa mindre i stunden.

Man kan hjälpa och samtidigt signalera:

Du är ett problem.

Eller:

Du är fortfarande du.

Skillnaden sitter ofta i små saker.

Att säga ifrån

Ibland är värdighet också att säga stopp.

Att vägra skämt som bygger på något den andre inte förstår.

Att markera när osynlig smärta behandlas som lathet eller överdrift.

Jag behöver inte starta krig varje gång.

Men jag behöver heller inte le för att göra andra bekväma.

Ingen offeridentitet

Jag vill inte bli definierad av det som gör ont.

Det betyder inte att jag tänker dölja det.

Värdighet för mig är att få berätta om smärtan utan att förvandlas till bara smärtan.

Att stå kvar med ryggen rak

Motstånd ser inte alltid ut som protest.

Ibland är motstånd att fortsätta vara sig själv när omgivningen försöker reducera en.

Att stå kvar.

Inte högre än någon annan.

Inte lägre heller.