KAPITEL 41 · ATT INTE BLI EN ETIKETT
Det finns ord som kan hjälpa oss förstå.
Och ord som kan börja fungera som fängelser.
När en människa får en etikett händer något märkligt. Plötsligt börjar omgivningen tolka allt hon gör genom just det ordet.
Jag har alltid gjort motstånd mot det.
Mer än en beskrivning
En diagnos, bakgrund, nationalitet, yrkestitel eller svårighet kan beskriva en del av en människa.
Aldrig hela.
Jag vill inte att någon läser en rad om mig och tror att resten redan är känt.
Normal
Jag har ofta undrat vem som fick jobbet att bestämma vad som är normalt.
Människor fungerar olika.
Några tänker snabbt. Några långsamt. Några behöver tystnad. Andra behöver ljud. Några ser detaljer som andra aldrig märker.
Skillnad är inte automatiskt fel.
Att äga sin berättelse
Om jag låter andra definiera mig kommer jag till slut att leva i deras beskrivning.
Därför skriver jag.
Inte för att kontrollera vad människor tycker.
Utan för att åtminstone själv ha sagt vem jag är.
Mitt namn räcker
Jag kan bära många beskrivningar.
Chilenare.
Svensk.
Pappa.
Make.
Vän.
Författare.
Envis jävel, enligt vissa dagar kanske med viss rätt.
Men när allt skalas bort räcker mitt namn.
Mauritz.
Resten får ni lära känna.
© 2026 Mauritz Stenson